Legitimation och särskilt förordnande

För vissa yrken i hälso- och sjukvården och tandvården krävs legitimation. Legitimationen ska vara en garanti för att personen har de kunskaper, färdigheter och egenskaper som krävs för yrket. Ett särskilt förordnande är ett tillfälligt tillstånd för att få jobba i yrket.

Följande yrken i hälso- och sjukvården och tandvården kräver legitimation:

  • Apotekare

  • Arbetsterapeut

  • Audionom

  • Barnmorska

  • Biomedicinsk analytiker

  • Dietist

  • Fysioterapeut

  • Kiropraktor

  • Logoped

  • Läkare

  • Naprapat

  • Optiker

  • Ortopedingenjör

  • Psykolog

  • Psykoterapeut

  • Receptarie

  • Röntgensjuksköterska

  • Sjukhusfysiker

  • Sjuksköterska

  • Tandhygienist

  • Tandläkare

Legitimation innebär skyddad yrkestitel

Yrkestitlarna är skyddade. Det betyder att enbart den som har legitimation eller särskilt förordnande får använda titeln. Det är straffbart att använda sig av en yrkestitel utan legitimation eller särskilt förordnande. Den som gör praktisk tjänstgöring som kiropraktor, läkare, naprapat eller psykolog får dock använda titeln för sitt yrke.

I hälso- och sjukvården får man inte använda en titel som kan förväxlas med en skyddad yrkestitel om man inte har motsvarande legitimation eller särskilt förordnande. Till exempel får bara en läkare använda den akademiska titeln doktor i hälso- och sjukvården.

Särskilt förordnande innebär tillfälligt tillstånd

Ett särskilt förordnande är ett tillfälligt tillstånd för att få jobba i yrket. Det är Socialstyrelsen som beslutar om särskilt förordnande. För läkare utbildande i Sverige eller inom Norden kan även landsting och regioner ge ett förordnande, till exempel för allmäntjänstgöring, AT, eller vikariat.

Ensamrättsyrken kräver legitimation eller särskilt förordnande

Fem av legitimationsyrkena är ensamrättsyrken vilket betyder att bara den som har legitimation eller ett särskilt förordnande får jobba i yrket. Det gäller apotekare, barnmorska, läkare, receptarie och tandläkare.

Olika regler styr vad som krävs för att få legitimation och särskilt förordnande

Den som är utbildad i Sverige behöver en yrkesexamen för det aktuella yrket, till exempel en sjuksköterskeexamen. Kiropraktorer, läkare, naprapater och psykologer behöver också göra praktisk tjänstgöring efter examen. Reglerna finns i patientsäkerhetslagen.

Den som är behörig att jobba i sitt yrke i ett annat EU-land kan få legitimation i Sverige enligt regler i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer.

Den som är utbildad utanför EU eller EES kan få legitimation enligt regler i patientsäkerhetsförordningen.

Vid prövning om legitimation och särskilt förordnande gör Socialstyrelsen en kontroll mot belastningsregistret. Om en vårdgivare får information om att en ickelegitimerad yrkesutövare har begått vissa brott ska prövningen om särskilt förordnande göras av Socialstyrelsen. 

Senast uppdaterad: 2017-03-09